FÖRVIRRANDE JOHANNA, väldigt förvirrande..!
när jag kom hem från att jag hade gått hem från busshållsplatsen upptäckte jag att min mobil var borta. Det första jag tänkte på var att jag måste ha tappat den på vägen. Så jag satt på mig foppa tofflorna och började springa iväg det snabbaste jag kunde. Jag sprang ända bort, men ingen lila telefon i syne. När jag kom bort dit så tänkte jag,, att jag kanske la mobilen i trappan brevid posten när jag kom hem. Jag började att springa igen, så snabbt jag kunde. Jag genade genom hästhagen där ambler och April var. Och jag är ju så himla smart, så jag sprang ju där inne också. Och självklart så började ju ambler och april springa också(bakom mig). Och sedan så började dom (näsan) stegra(brevid mig) och det var fett läskigt. Så då började jag ju bara springa snabbare. HHAHAH. men tillslut så kom jag till slutet av hagen och när jag sprang in så log min mobil i trappan brevid posten. JAG ÄR SÅ HIMLA KÖRD OCH PUCKAD! HAHAHHAAH. brevid posten borde ju varit där jag skulle kolla först ;P men det där tyckte jag var lite kul, det bevisar att jag är ganska mycket mer GALEN!
och bevis på att jag gör vad som hellst för att hitta min mobil! jag älskar dig, mobil <3 haha. okej, det där var lite överdrivet, men men.
hahah, jag var tvungen att skriva det, så jag kan kolla på det om tio år minnas den dagen! :D
hahah, jag var tvungen att skriva det, så jag kan kolla på det om tio år minnas den dagen! :D
nu ska jag gå ner och ta en glass, för det är jag värd och sedan ska jag titta på gossip girl och sedan blir det plugga och plugga! ha det bra nu, hoppas ni inte har haft en lika förvirrande eftermiddag som jag ;) puss
i morse
Trackback